tisdag 12 maj 2009

Mossfri gräsmatta - en utopi?

Jakten på mossan verkar vara konstant – år efter år. I alla fall om man läser artiklar på nätet. Vår egen empiriska studie sedan vi skaffade Timmerhus ger väl i princip samma resultat. För några veckor sedan inhandlade sambon mossdödarmedel för hutlös kostnad. Mycket utlovades på förpackningens baksida, men effekten var nedslående. Idag har sambon enligt uppgift gett gräsmattan en omgång med mossrivaren. Efter det är planen att gödsla för att främja grästillväxten.

En fundering är om man inte kan genmanipulera Mördarsnigelsläktet så att dom börjar älska mossa och inget annat. Och när all gräsmattemossa är uppäten skall de små äcklen gräva ner sig i jorden och självdö. Då skulle det lilla skadedjuret helt plötsligt gå om både hundar och katter i popularitet bland svenska småhusägare.

Foto: McAllan Ridge

2 kommentarer:

Malin sa...

Men mossa är ju så mjukt och skönt att gå på... *ler*

Karin sa...

Jo, det stämmer att det är mjukt att gå på. Vill du upplysa min sambo om det? ;o)